Lättläst

Behövs den lättlästa skönlitteraturen på sfi?

I ett reportage i lördagens DN möter vi Theodor Kallifatides som är aktuell med ännu en roman. I DN-texten står Kallifatides på Sveavägen i Stockholm och är nostalgisk. Han tittar mot ABF-huset där han började på en svenskkurs 1964, en kurs som han lämnade efter ”en första fördummande lektion”. Theodor Kallifatides lärde sig svenska genom… Fortsätt läsa Behövs den lättlästa skönlitteraturen på sfi?

ordförrådet

Det får vara slutfestat nu.

Stefan Löfvens uttalande är klart och tydligt för alla, eller …? En elev frågar om slutfestat är ett vanligt ord. Hen frågar också om det finns fler ord som börjar med förleden slut-. I meningen Det får vara slutfestat ... fungerar slutfestat som predikativ. När vi tittar på sammanhanget i meningen förstår vi att efterleden… Fortsätt läsa Det får vara slutfestat nu.

Skrivande

Form och innehåll – handstilen

Meddelandet ovan fick jag ifrån en chilenare i april 1986. Inte funderade jag över den grammatiska korrektheten. Inte heller reagerade jag på att allt var skrivet med versaler. Det var innehållet som var viktigt för mig. Tänk! Han brydde sig om mig! Vilken lycka! I klassrummet skriver eleverna ofta för en språklärare som är mer… Fortsätt läsa Form och innehåll – handstilen

språkdidaktik

Sfi & språkdidaktiska frågor med vuxenperspektiv i fokus – vad, hur och varför?

Den sprillans nya Språkdidaktik för sfi – att undervisa vuxna andraspråksinlärare av Annika Norlund Shaswar & Åsa Wedin fokuserar liksom Robert Walldéns pinfärska Pedagogisk kommunikation i svenska som andraspråk på den muntliga kommunikationen i klassrummet. (Walldéns bok skriver jag om här.) Förhoppningsvis är båda titlarna inom en snar framtid obligatorisk läsning på alla lärarutbildningar där… Fortsätt läsa Sfi & språkdidaktiska frågor med vuxenperspektiv i fokus – vad, hur och varför?

Lättläst, yrkessvenska

Lättlästa noveller som utspelar sig i arbetsmiljö, till exempel äldrevård, restaurang och bilmekaniker

Nedan listar jag lättlästa skönlitterära noveller som utspelar sig på olika arbetsplatser. För att börja prata om och lära om arbetslivet kan man börja med att läsa skönlitteratur. Det finns lättläst skönlitteratur med yrkesinriktning som riktar sig till vuxna och som bjuder in till diskussioner, språkutveckling och kommunikation. Det är många gånger de frågor som… Fortsätt läsa Lättlästa noveller som utspelar sig i arbetsmiljö, till exempel äldrevård, restaurang och bilmekaniker

Ordböcker och läromedel, ordförrådet

Avancerad svenska – utveckling av ordförrådet på egen hand

Det första jag gjorde när jag började studera franska i grundskolan var att köpa ett lexikon. Det var självklart. Hur skulle jag annars få hjälp med nya ord? På den tiden fanns inte internet. Då måste man alltid ha lexikonet i skolväskan, och man måste leta i alfabetisk ordning. Hur mycket lättare är det inte… Fortsätt läsa Avancerad svenska – utveckling av ordförrådet på egen hand

krönika, lisetten

Kollegialt lärande i coronans tid

Lisetten är en tidning som produceras av Riksförbundet lärare i svenska som andraspråk. Idag kom juninumret som handlar om kollegialt lärande och där finns bland mycket annat min krönika: "Nu i coronatider har beroendet av de Facebookgrupper som administreras av Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) ökat. Aldrig tidigare i mitt lärarliv har jag… Fortsätt läsa Kollegialt lärande i coronans tid

Lättläst

Skönlitteratur i sfi-undervisningen: lättläst för vuxna, barnlitteratur, eller både och?

Vad kan ”Hupp foff? Nipp nipp! Nån har lapprat min foff!” betyda? En vuxen svenskstuderande skrev frågan i en Facebook-grupp där vem som helst kan få hjälp med svenskan. Boken heter Oväder med text av Tuvalisa Rangström och fantasifulla illustrationer av Clara Dackenberg. Min första reaktion när jag ser Facebook-inlägget är att nu har jag… Fortsätt läsa Skönlitteratur i sfi-undervisningen: lättläst för vuxna, barnlitteratur, eller både och?

Idiomatiska uttryck och fraser

Lägger du ner tid på idiomatiska uttryck, eller hör du inte på det örat?

Bildkälla: Idiom definieras ofta som fasta kombinationer av ord, idiomatiska uttryck. Oftast har idiomen ingen betydelse när vi översätter ord för ord. Det är helheten, orden tillsammans, som ger en betydelse. Och därför lagrar vi uttrycken i minnet som en helhet. Ibland finns motsvarande uttryck på andra språk, ibland inte. Ett vanligt idiomatiskt uttryck i… Fortsätt läsa Lägger du ner tid på idiomatiska uttryck, eller hör du inte på det örat?

Idiomatiska uttryck och fraser, liknelser

LIKNELSER – en typ av bildspråk

Vi talar och skriver ofta i bilder. Det betyder att vi överför ett ords betydelse, grundbetydelsen, från ett område till ett annat. grundbetydelse                                       överförd betydelse stora ögon = ögon som är stora           gör stora ögon = blir förvånad en hylla = t. ex. en bokhylla                 lägger något på hyllan = lägger något bakom sig En liknelse… Fortsätt läsa LIKNELSER – en typ av bildspråk