Skönlitteratur i sfi-undervisningen: lättläst för vuxna, barnlitteratur, eller både och?

Min första reaktion när jag ser Facebook-inlägget är att nu har jag bevis för att det inte är en bra idé för vuxna att träna svenska med hjälp av barnböcker. Inte när man fortfarande har ett mycket litet ordförråd, för då behöver man koncentrera sig på det grundläggande högfrekventa ordförrådet.

Men många sfi-elever har små barn hemma, barn som kommer att växa upp i två-/flerspråkiga familjer. På Skolverkets webb finns en sida med rubriken Flerspråkighet i förskolan. Där står att läsa att de flesta barn har förmågan att utveckla både modersmålet och svenskan under förutsättning att barnen får rätt stöttning:

”Det finns olika sätt att samverka med vårdnadshavarna om barnens olika språk. Uppmuntra dem gärna att använda modersmålet vid högläsning och i samtal med barnet. Det kan också vara värdefullt att göra en kartläggning tillsammans med vårdnadshavarna över barnets alla språkliga resurser och att göra en plan för hur ni tillsammans ska stötta dessa.”

Skolverket rekommenderar alltså högläsning för barnen på modersmålet i hemmet. Det rådet är baserat på forskning och den kunskap vi har idag om flerspråkighet. Men verkligheten är inte svartvit. Ingen har påstått att man alltid måste högläsa på modersmålet i hemmet.

Visst kan det finnas fördelar med att en förälder som är mer eller mindre ny i Sverige ibland lämnar modersmålet och i stället läser barnböcker på svenska hemma tillsammans med sitt/sina barn. En självklar fördel med det är att föräldern förutom språket i den svenska barnlitteraturen på köpet får kunskap om olika företeelser i den svenska vardagskulturen.

En annan fördel är att det påverkar förälderns relation till barnet om de kan prata med varandra om innehållet i olika barnböcker oberoende av vilket språk boken är skriven på. Det finns säkert fler fördelar.

Hur är det då med sfi-elevers utveckling av läsförståelse med hjälp av barnlitteratur? Innehåller barnböcker generellt bra texter för att träna läsförståelse? Meningarna går isär hos sfi-lärare. Det finns de som ser barnböcker som ett självklart inslag i sfi-kursen och det finns lärare som aldrig använder något annat än lättlästa böcker med vuxet innehåll och språk. Böcker som är anpassade för sfi-nivån.

Många olika faktorer spelar in när en person utvecklar god läsförståelse på ett språk hen lär sig som vuxen. Flera tongivande forskare (bl.a. Laufer & Sim) pekar på att den enskilt viktigaste faktorn är ordförrådet. För att blir en framgångsrik självständig läsare på det nya språket behöver man enligt många studier förstå 98 % av orden i en text. Att förbättra och utveckla läsförståelsen innebär alltså utveckling av ordförrådet.

I en studie av ordförrådet i engelskspråkig barnlitteratur ställer Macalister & Webb frågan: ”Can L1 children’s literature be used in the English language classroom?” De pekar på att gapet mellan lättlästa texter och originaltexter på målspråket kan innebära en skillnad i ordförråd på 5 000 ordfamiljer. Alltså en enorm massa ord.

I det sammanhanget kan läsning av barnlitteratur på målspråket fylla sin funktion som en mellanstation i hoppet mellan tillrättalagda lättlästa texter och litterära texter på målspråket i originalversion. Men då under förutsättning att man jobbar med ordförrådet i texterna. Och då får de ordlistor som Macalister & Webb har sammanställt över frekventa engelska ord i barnlitteratur utifrån korpussamlingar en viktig funktion.

Efter att ha läst Macalister & Webb känner jag mig styrkt i min uppfattning att vi i första hand bör använda lättläst skönlitteratur med vuxenperspektiv på sfi-kurserna för att bygga upp det högfrekventa ordförrådet. Men jag är inte den som vill förbjuda en kollega att låta sfi-elever bekanta sig med svensk barnlitteratur. Det har definitivt sina poänger det också.

Det viktigaste är att vi hjälper våra elever att bygga upp ett stabilt ordförråd som i sin tur hjälper dem att utveckla läsförståelsen.

Enström, I. 2016. Ordens värld. Svenska ord – struktur och inlärning, Hallgren & Fallgren: Uppsala. Nation, P. 2013. Learning Vocabulary in another Language. Cambridge: Cambridge University Press.