Idiomatiska uttryck och fraser, läromedel, ordförrådet, Ordinlärningsstrategier, språkdidaktik, Uncategorized

Man ska alltid undervisa om ord i ett sammanhang?

Lär man sig tillräckligt många ord automatiskt när man läser och lyssnar, pratar och skriver, eller behöver man också träna mer systematiskt på ord och begrepp?

När det gäller förstaspråket, modersmålet, tror jag att nästan alla språklärare är överens om att vi bygger upp ordförrådet automatiskt i en mängd olika sammanhang under hela livet.

När det gäller hur vi hjälper andraspråkselever med utveckling av ordförrådet är vi inte lika överens. Nu när jag har kommit ut med tre nya läromedel som alla handlar om att utveckla ordförrådet har jag fått ta emot en del kritik från kollegor. Kritiken handlar om att man alltid ska träna ord i ett sammanhang.

Vad menar vi med sammanhang?

Orden som ingår i den frekvensbaserade Kelly-listan är mycket vanliga ord med stor spridning i många olika sammanhang. Alltså går det inte att undvika dem om man rör sig i en svensk kontext. Men listan har inte tagits fram med målet att sfi-eleverna mekaniskt ska hamra in orden. Kan vi lärare dra nytta av den här typen av frekvenslistor i undervisningen? Och hur hjälper vi eleven, inläraren, att välja vilka ord hen ska koncentrera sig på vid självstudier?

Vilken metod vi än väljer för ordinlärning finns en gemensam faktor: lektionstiden räcker inte. Konsekvensen blir att vi behöver fundera på hur läraren kan planera och använda lektionstiden mest effektivt.

Om man plockar ut högfrekventa ord och tränar på ordens former, betydelser och användningsområden, och om man dessutom sprider kunskap om ord som hör till samma familj, till exempel kan (verb), kunskap (substantiv) och kunnig (adjektiv) kan det kallas för ett sammanhang, men det är nog inte det sammanhang som mina kollegor menar när de säger att ord inte ska tränas isolerat.

En lärare som är inriktad mot det sociokulturella perspektivet anser säkert att eleverna har behov av att lära sig att använda språket. Därför behöver de träna på att tala, läsa, skriva och lyssna i klassrummet. Jag håller naturligtvis med. Man lär sig automatiskt, implicit, i sammanhanget. Det är så vi lär oss orden i vårt förstaspråk. Men det ena utesluter inte det andra.

De flesta av oss lärare i svenska som andraspråk lärde oss främmande språk under vår egen skoltid, oftast spanska, franska, tyska eller italienska. Den erfarenheten av ordinlärning kan vi inte kopiera in i vår egen undervisning i svenska som andraspråk. De språk som jag nämner ovan ligger typologiskt nära svenskan och de är inte jämförbara med den utmaning som möter när målspråket inte innehåller några ord alls som liknar modersmålets. Kanske är eleven dessutom inte van vid det svenska alfabetet.

Fil.dr. Ingegerd Enström, tidigare lektor vid Göteborgs universitet, menar att enbart implicit inlärning av ord och begrepp i andraspråket inte är någon garanti för en framgångsrik ordinlärning. Också internationell forskning pekar mot att det behövs en kombination av implicit och explicit ordträning.

Det ena utesluter inte det andra och den riktade, explicita, ordträningen kan naturligtvis utformas på en mängd olika sätt. Något de flesta lärare är överens om är att det behövs variation i undervisningen.

Argument för att jobba med mer riktad, explicit, ordinlärning i kombination med den implicita:
1. Eftersom vuxna som lär sig ett andraspråk har ont om tid jämfört med när man lär sig sitt modersmål är det viktigt att hitta former för ordinlärning som gör processen effektivare. Man behöver jobba metodiskt och systematiskt.
2. Undervisning med fokus på ord leder förhoppningsvis till att eleverna blir mer medvetna om att det är nödvändigt att jobba med att utveckla ordförrådet också utanför lektionstid. Förhoppningsvis får de dessutom hjälp under lektionerna med att hitta effektiva metoder som också funkar vid självstudier.
3. Den viktigaste strategin för att lära sig ord i ett sammanhang är att man gissar. Ju fler ord du kan i en text desto större är förstås chansen att du kan gissa rätt med hjälp av sammanhanget. Man behöver förstå 95-98 % av orden i en text för att gissningsstrategin ska bli lyckosam.

Läromedel som ger tillfälle till systematisk ordträning finns om man klickar här.
Den bästa kursboken för relevant ordträning på avancerad nivå är Språkporten123.

Enström, Ingegerd 2020. Ordens värld – Svenska ord – struktur och inlärning. Studentlitteratur.
Nation, Paul 2013. Learning Vocabulary in another Language. Cambridge: Cambridge University Press.
Webb, S. & Nation, P. 2019. How Vocabulary is Learned, Oxford University Press.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s