I en kandidatuppsats undersöker Barbro Källeskog-Österlund hur sex lärare upplever användningen av lättläst skönlitteratur på studieväg 1 och 2. Perspektivet är sociokulturellt. Resultatet av undersökningen pekar mot att lättläst skönlitteratur är en viktig resurs på vägen mot funktionell svenska. Men då behöver det vara väl valda texter inom elevernas proximala utvecklingszon och med ett innehåll som på något sätt berör.
Källeskog-Österlund kommer fram till att lärarens val av lättlästa böcker måste ske ”med djup medvetenhet om elevernas språkliga nivå och förutsättningar utifrån en passande tematik”. Och det behövs stöttning från bibliotekarie och studiehandledare. I uppsatsen beskrivs bland annat ett projekt där man använde sfi-läraren/författaren Eva Thors Rudvalls bok Gå till sfi.
I en intervju i Ämnesläraren säger Thors Rudvall att hon har märkt att eleverna ofta minns mer av språket när de blivit känslomässigt berörda. I det sammanhanget vill jag framhålla att attityden till läsning kan förändras när innehållet lockar. Konsekvensen blir i bästa fall att eleven hamnar i läsningens goda cirkel:
I Den läsande hjärnan skriver Julia Uddén att det finns två typer av lättläst i Sverige: en som är tänkt för läsare med funktionella utmaningar och en som är tänkt för personer som har utvecklat andra språk och som nu lär sig svenska.
Jag tycker mig se flera typer av lättlästa böcker än vad Uddén gör, förutom olika språkliga nivåer finns ll-böcker som innehållsmässigt riktar sig mot unga respektive vuxna. Jag ser också ll-böcker utan specifikt budskap (t. ex. Ali & Eva) och böcker som till innehållet på olika sätt riktar sig mot arbetsmarknaden (t. ex. Skolpraktik) med mycket mera. Att sfi-lärare hjälper eleverna att navigera i den här djungeln är absolut nödvändigt.
Tillgången till lättläst skönlitteratur på sfi-skolor varierar mycket. Ibland är utbudet av lättläst begränsat till vad som finns digitalt i Inläsningstjänst (ILT, som är ett aktiebolag där man kombinerar teknikens möjligheter med material för skolan). När sfi-lärare låter sina elever välja fritt bland lättlästa böcker i ILT, eller på biblioteket, finns en risk att eleven hamnar fel. Och ja, det är inte ovanligt att sfi-elever får i uppgift att välja fritt.
Det tar inte många minuter att läsa igenom en lättläst bok. Om du som lärare använder ILT, eller skickar eleverna till biblioteket och ger dem ”fritt val” av bok, rekommenderar jag dig starkt att först göra en lista över vilka böcker som ingår i det ”fria valet”, böcker som du vet passar dina elever språkligt och innehållsmässigt. Gärna i samarbete med studiehandledare och kollegor.
Jag har tidigare gjort en lista över lättläst skönlitteratur med arbetsplatser och yrken i fokus. Hjälp mig gärna att komplettera.
Illustrationen är ur Den läsande hjärnan av Daniel T. Willingham med bidrag av Julia Uddén.
Lästips:
Edvardsson, Jenny (2019). Läsa och samtala om skönlitteratur – med digitala verktyg. Lund: Studentlitteratur.
Ingemansson, Mary (2016). Lärande genom skönlitteratur. Djupläsning, förståelse, kunskap. Lund: Studentlitteratur.
Studentuppsatser:
Barbro Källeskog-Österlund: ”Den röda mattan är utrullad framför biblioteket” – en studie om skönlitteratur i litteracitetsundervisning i sfi på studieväg 1 och 2.
Sophie Aleke: Lättläst skönlitteratur: Lärares resonemang kring den lättlästa litteratur för vuxna andraspråkselevens läslust
Svenska med Ylva 