Till eleven: Tänk på en text som du läste på en lektion och som väckte ditt intresse. Berätta om varför du blev intresserad av just den texten.
Till läraren: Tänk på en text som dina elever visade stort intresse för. Vad tror du det var som väckte deras intresse? Varför tror du det? Visade alla elever intresse?
Problem med läsförståelse och motivation kan bero på en mängd olika faktorer och är ofta kopplat till klass1.
Dessutom kommer många vuxna i sfi/sva-klassrummet från länder och miljöer där synen på läsande ser annorlunda ut jämfört med hur det ser ut i dagens Sverige. Innan de landade i Sverige levde de i en miljö där kraven på läsförmåga ofta var lågt ställda.
Hur motiverar vi lärare våra elever, kursdeltagare, studenter och oss själva till att ge läsandet mer plats i livet? Hur kan vi påverka i riktning mot att uppvärdera och uppskatta läsandet?
Det historiska minnet är ofta beklämmande kort. Mina ursvenska föräldrar studerade bara sex år i folkskolan. Torsten Husén skrev för tio år sedan om Begåvningsreserven då och nu. Där påminner han om det historiska perspektivet. År 1950 fortsatte 12,9 % av en svensk årskull till gymnasiet. I dag förväntas alla studera på gymnasiet.
Jag minns att begåvningsreserven var ett ord som mina föräldrar skrattade åt, men jag minns inte varför. I Språkrådets utmärkta Frågelåda hittar jag följande förklaring:
”Enligt ordboken är begåvningsreserven en grupp begåvade personer i samhället som inte har fått tillgång till högre studier. Uttrycket har historiskt använts om studiebegåvade arbetarklassungdomar som inte fick möjlighet att studera vidare, och om kvinnor som på grund av diskriminering inte fått positioner där deras utbildningsnivå kommit till användning.
Men med tiden har ordet även fått en annan betydelse som snarast är den motsatta. Begåvningsreserven används då nedsättande om personer som man anser vara mindre intelligenta, ibland med tydlig ironi: Under helgen har någon ur begåvningsreserven ägnat sig åt bilkörning på kyrkogården.
Det är alltså ett ord som kan betyda två helt olika saker, så man får ta hjälp av sammanhanget för att avgöra vilken av betydelserna som avses.”
Huséns text Begåvningsreserven då och nu handlar om klass. Jag var på god väg att hamna i begåvningsreserven, men ett knippe tillfälligheter plus CSN gav mig chansen till högre utbildning. På universitetet förstod jag äntligen att det finns olika nivåer av läsförståelse. Det sa klick när jag nådde djupförståelse.
Efter diverse omvägar och mycket beslutsvånda valde jag lärarutbildningen. Under det första informationsmötet i aulan talade en lektor i pedagogik till oss. Han sa ungefär:
– Det är viktigt att ni är medvetna om att ni som sitter här kommer från medelklass, men glöm inte att de elever ni kommer att möta i klassrummen långt ifrån alltid kommer från medelklass.
Tyvärr återkom ordet klass aldrig mer under hela utbildningen. Och inte heller under de år jag rört mig i utbildningsvärlden. Tror jag mig minnas.
Men, klass är ett faktum.
Hur motiverar vi lärare våra elever, kursdeltagare, studenter och oss själva till att ge läsandet mer plats i livet? Hur kan vi påverka i riktning mot att uppvärdera och uppskatta läsandet? Var tar vi avstamp?
- Enligt Svenska Akademiens Svensk ordbok är klass: ”[större] grupp som utgörs av personer med likartad ställning i samhället t.ex. genom yrke, utbildning el. förmögenhet; om naturliga grupper som ofta är medvetna om sin ställning”.)
Svenska med Ylva 