#undervisning, Genre/texttyp, lisetten, Skrivande, språkdidaktik

Hur utvecklar vi skriftspråket?

I Lisetten nr 1, 2021, är temat SKRIVA. Där har jag som vanligt en krönika med. En styrelsemedlem i Svariks frågade jag kunde skriva en artikel på temat också, vilket jag gjorde. Sedan hade jag kontakt med en redaktör, och allt verkade vara klart. Några veckor senare fick jag meddelande om att min artikel inte fick plats i tidningen, så jag publicerar den här i stället. Jag tycker att det är viktigt med vuxenperspektivet, inte minst för att mer än hälften av våra sva-elever tillhör vux.

När vi skriver utvecklar vi skriftspråket. Det gäller förstaspråket, andraspråket, tredjespråket, ja alla språk som vi tränar. Skrivträning leder till utveckling av skrivandet. Hur vi lärare går till väga för att hjälpa eleverna att utveckla skriftspråket varierar eftersom skrivprocessen är komplex. Dessutom behöver barn, ungdomar och vuxna olika typ av skrivundervisning där innehåll och arbetssätt är anpassade till såväl ålder som språklig nivå.

En för mig okänd student som kände ett behov av att använda fler bindeord kontaktade mig nyligen och bad om tips på en bra lättläst bok om sambandsord. Jag kom att tänka på regeln som många av oss får lära sig av svenskläraren i grundskolan, regeln som säger att man inte ska inleda meningar med och och men. Och jag tänker på mångas önskan om att det ska finnas enkla tydliga regler, listor och mallar. Men skrivande är alltid komplext. Och man kan som skribent alltid utveckla sin text lite till och lite till.

Det är inte förbjudet att inleda meningar med och och men och det är inte säkert att jag förbättrar min text när jag väljer bindeord från en lista. Dessutom stämmer inte alltid lärobokens mall för texttypen med verkligheten. Det finns argumenterande texter av god kvalitet som inte innehåller tre argument som stödjer tesen plus ett motargument.

Oräkneliga är de gånger då jag som vuxenlärare har fått använda alltför mycket lektionstid åt att övertyga mina elever om att man får börja meningar med och och men, att texten inte blir bättre av att enbart byta ut några bindeord, att det är okej att inte hitta något motargument som passar in i den argumenterande texten och så vidare. Här spelar autentiska modelltexter av god kvalitet en viktig roll. Det är inte svårt att hitta välskrivna texter, till exempel argumenterande, där meningar börjar med och och men och där skribenten inte slaviskt följer genremallen som finns i det läromedel som man använder.

Det är lätt hänt att vi lärare förlorar oss i detaljer och bedömning när vi jobbar med skrivande i klassrummet. Kanske behöver många av oss bli påminda om att lyfta blicken för att titta på textens innehåll, funktion och mottagare. Kanske behöver vi också bli påminda om de eviga didaktiska frågorna vad, hur och varför. Många av oss behöver utan tvekan fungera mer som autentiska mottagare av elevtexterna och mindre som språkpoliser och domare.

Responsen som eleverna får på sina texter är av mycket stor betydelse för skrivutvecklingen. Det räcker inte med Bra! på slutet. Det finns inte mycket forskning på området, särskilt inte inom vuxenundervisningen. Men 2019 kom Liivi Jakobsons avhandling. Hennes undersökning visar bland annat att sfi-eleverna i studien föredrar specifikt beröm och specifik kritik. Dessutom vill eleverna ha varierad respons. Jakobsson lyfter också fram möjligheten att individanpassa lärarresponsen på elevtexter. Individanpassning är ju annars problematisk i stora heterogena grupper.

Nu, i det genrepedagogiska tidevarvet, betar vi ofta av den ena genren efter den andra, muntligt och skriftligt. Det kan säkert då och då vara svårt att hitta ett sammanhang som kan motivera eleverna annat än att det nu är det den argumenterande/beskrivande/instruerande genren som står på tur. Risken är då att meningsfullheten begränsas till en avbockning av kursmomentet med kursbetyget som slutmål. Vad händer då med motivationen och lärandet?

En skrivuppgift ska ingå i ett sammanhang. Det gäller oavsett elevernas ålder och språkliga nivå. Antonovsky, som var medicinsk professor i sociologi, myntade begreppet Kasam, känsla av sammanhang. Jag ser det användas allt oftare inom didaktik och pedagogik. Antonovsky intresserade sig för vad det är som gör att vi håller oss psykiskt friska och kom fram till att det vi sysslar med ska vara hanterbart, begripligt och meningsfullt. Aktuell hjärnforskning pekar åt samma håll. Bara som ett exempel citerar jag Anna Tebelius Bodin (s. 57): ”Hjärnan vill ha sammanhang. Du som pedagog gör informationen meningsfull genom sammanhanget, eller problemet, så börja där.”

Med ett begränsat språk är det svårare att hitta ett sammanhang som fungerar, och det är en konst att göra det språkliga lektionsinnehållet hanterbart och begripligt. På de lägre språkliga nivåerna kan vi naturligtvis inte förvänta oss att vare sig barn, ungdomar eller vuxna ska kunna uttrycka sig med ett varierat ordförråd och på ett grammatiskt korrekt sätt. Hur hjälper vi de eleverna med att utveckla sitt skrivande utifrån språklig nivå och ålder?

Med vuxna elever i klassrummet behöver läraren också fundera över hur man kan lära ut det basala utan att undervisningen blir barnslig. Det är för övrigt ett av de dilemman som tas upp av författarna till kapitel sju i den nyutkomna antologin Om vuxenutbildning och vuxnas studieren grundbok.

Studenten som jag nämnde i inledningen, hen som ville ha tips på en lättläst bok om sambandsord, fick ett svarsmejl. Jag uppmanade hen att läsa mycket och observera hur sambandsorden används i olika sammanhang. Jag skrev också att det inte är enbart sambandsorden som avgör textens kvalitet hur väl valda och varierade de än är, men att de förstås är viktiga för textens flyt. Jag tillade att mitt eget skrivande inte är perfekt, men att jag har utvecklats och fortsätter utvecklas när jag läser och skriver mycket.

Antonovsky, A. (1993) “The structure and properties of the sense of coherence scale”.

Fejes, A., Muhrman, K. & Nyström, S. (2020) Om vuxenutbildning och vuxnas studieren grundbok. Lund: Studentlitteratur.

Jakobson, L. (2019) Skriftlig lärarrespons för vuxna nybörjare i svenska som andraspråk: teoretiska perspektiv, responspraktik och uppfattningar. Göteborgs universitet.

Tebelius Bodin, A. (2017) Vad varje pedagog bör veta – om hjärnan, inlärning och motivation. Stockholm: Hjärna Utbildning.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s