Många andraspråkinlärare grottar ner sig i detaljer och glömmer att språk är kommunikation. Muhammed, en högutbildad person på en avancerad språklig nivå, skriver i ett personligt meddelande till mig att i Facebook-gruppen ”Vi studerar svenska” fokuserar vi alldeles för mycket på mikronivån, på detaljnivån. Språk är ju kommunikation, påminner han.
I gruppen ”Vi studerar svenska”, som ägs av Olle Kjellin, finns tusentals medlemmar från nybörjarnivå i svenska till mycket avancerad nivå. Där finns också ett varierande antal svenskar som svarar på de inlägg som strömmar in, oftast flera om dagen.
De flesta av oss som svarar på frågorna i ”Vi studerar svenska” försöker anpassa svaren till trådstartarens fråga. Vi påminner ofta om att det språkliga sammanhanget och språkanvändningen är viktiga. Språk är färskvara.
”Vi studerar svenska”-gruppen äger en diger filsamling med texter skrivna av Olle Kjellin som vi brukar påminna om och länka till. (Här finns mycket att lära också för sfi-lärare.)
Diskussionen om detaljer uppkom i samband med en fråga om vad skillnaden är mellan ”genom” och ”igenom”. Det är vanligt att inlärare ställer den här typen av fråga eftersom vi har många högfrekventa prepositioner som har både lång och kort form, till exempel från/ifrån och mellan/emellan.
Förutom att förklara att långa och korta prepositioner som till exempel från/ifrån och mellan/emellan har samma betydelse skriver Olle Kjellin bland annat: ”Användningen av prepositioner är till stor del idiomatisk. (…) Det innebär att eventuella regler bara har begränsad giltighet. Det bästa är att memorera hela, färdiga, användbara uttryck, inte någon sorts ’preposition + regel.’”
Jag brukar betona för mina elever att tidsuttrycken är viktiga att kunna, för där är risken för missförstånd stor om man använder fel preposition. Men för övrigt blir det sällan missar i kommunikationen vid felaktigt prepositionsval.
Även vi urinvånare tvekar ibland om vilken preposition vi ska välja. Då kan vi kolla i utmärkta Svensk ordbok. Användningen av prepositioner lär vi så länge vi lever. Inte så mycket får plats i sfi-kursen.
I den nya didaktikboken för sfi skriver Norlund-Shaswar & Wedin: ”Huvudsyftet med sfi är att eleverna ska utveckla funktionella färdigheter i svenska. Det betyder att de ska utveckla sin förmåga att använda svenska i sitt arbets- och samhällsliv och för social samvaro.”
Norlund-Shaswar & Wedin poängterar också att målet med sfi-kursen inte är en avancerad språklig nivå med stort ordförråd och en hög grad av grammatisk korrekthet.
Att sedan varje enskild individs mål varierar är en annan femma. Med den effektivaste metoden på vägen mot flytande svenska är aldrig att grotta ner sig i detaljer (som exempelvis prepositioner) på bekostnad av helheten och kommunikationen.
Språkutveckling sker i ett socialt sammanhang när vi lyssnar, pratar, läser och skriver.
Svenska med Ylva 