Hur många ord behöver jag kunna?

Många gånger har jag av elever fått frågor som: Hur många ord behöver jag kunna? eller Hur många ord finns det i svenskan? Det är naturligtvis frågor som är omöjliga att svara på.

I allmänhet gäller att skriftspråket innehåller betydligt fler ord än talspråket, men det beror naturligtvis på innehållet i det talade respektive det skrivna.

Ett flertal studier visar att det tar fem till tio år för andraspråksinlärare att utveckla en sådan nivå på det akademiska språket, bland annat ordförrådet, att de klarar gymnasiestudier.

Ett brett och djupt ordförråd är en förutsättning för god läsförståelse och därmed goda studieresultat för alla elever oberoende av var de är födda. Ordförrådet kan också få avgörande betydelse för var på arbetsmarknaden en person hamnar.

Ordförrådet är ”den enskilt viktigaste faktorn för skolframgång för den som studerar på sitt andraspråk”, enligt professor emerita Inger Lindberg.

Det behövs helt klart ett större fokus på utvecklingen av ordförrådet i sfi/sva-klassrummen än vad som i allmänhet är fallet i dag. Och orden bör tränas i ett sammanhang.

Exempel på läromedel för vuxna som redan finns, med fokus på ordinlärning i ett sammanhang, är Språkporten 123 och Språkporten bas för sva grund och sva 123. Dessutom är textinnehållet varierat inom olika teman. Böckernas digitala delar lämpar sig för övrigt utmärkt för ordträning på egen hand.

Vi kan dela upp ordförrådet i tre kategorier som är avgörande för om elever lyckas med gymnasiestudier/högre studier:

1. ämnesspecifika facktermer
2. icke-ämnesspecifika ”akademiska” ord
3. mindre frekventa vardagliga ord

Inger Lindberg: ”De flerspråkiga elevernas specifika svårigheter kan främst relateras till det mer ämnesneutrala, abstrakta och skriftspråksaktiga ordförråd som återfinns i samtliga läromedel.” Alltså kategori 2 ovan.

Boken Formell svenska – frekventa ord är inriktad på just kategorin icke-ämnesspecifika ”akademiska” ord och är tänkt för den som behöver arbeta på ett strukturerat sätt med dessa ord.

Ordförrådet i Formell svenska – frekventa ord är hämtat från En svensk akademisk ordlista. Det är en frekvensbaserad ordlista som innehåller de 652 vanligast förekommande icke-ämnesspecifika  orden i akademiska texter.

Verben får speciellt stort utrymme i boken eftersom de ofta är vaga, betydelsefattiga och lätta att blanda ihop. Här är ett exempel på en text i boken där fem vanliga ”akademiska” verb är utbytta mot nonsensord:

Internet började med ett statligt experiment som lötlade att skapa ett säkert militärt kommunikationsnät. Det var stora statliga investeringar som gjorde att nätverket en gång barlåg. Nästa steg i utvecklingen av internet var när forskarna vid olika universitet i världen insåg möjligheterna att kröma information av olika slag på ett enkelt sätt. Nuförtiden ragter nästan hela världens befolkning i kommunikation via internet, och många länders regeringar förstytar att ett fritt och tillgängligt internet är nödvändigt i en demokrati. Men det finns regeringar som begränsar befolkningens frihet på nätet.  (5,6 %)

Undersökningar visar enligt Nation att god läsförståelse innebär att  95 % – 98 % av orden i en text är kända. I texten ovan är drygt 5 % nonsensord i stället för vanliga ”akademiska” verb.

Under senare år ser vi en ökad medvetenhet om att ordförrådet bör inta en central plats i sva-undervisningen, enligt Ingegerd Enström. Jag hoppas att den trenden fortsätter på bekostnad av isolerad grammatisk färdighetsträning.

”The fact is that while without grammar very little can be conveyed, without vocabulary nothing can be conveyed”. D.A. Wilkins 1972

Enström, Ingegerd 2016. Ordens värld. Svenska ord – struktur och inlärning. Uppsala:   Hallgren & Fallgren.

Lim Falk, Maria & Per Holmberg 2016. Paths to Academic Writing in a Globalized World: A Longitudinal Study of Content and Language Integrated Learning in Upper Secondary School in Sweden. In: Recherches en écritures: regards pluriels / (eds.) Sylvie Plane et al., Crem: Université de Lorraine, s. 187–211.

Lindberg, Inger 2007. ”Bedömning av skolrelaterat ordförråd” I: Olofsson Mikael (red) Symposium 2006 – Bedömning, flerspråkighet och lärande. HLS Förlag: Stockholm

Nation, Paul 2013. Learning Vocabulary in another Language. Cambridge: Cambridge University Press.