Det händer ofta att elever på avancerade svenskkurser visar sig inte ha koll på den mest grundläggande grammatiken, men trots det får de goda studieresultat. Kanske kan man likna det vid att många svenskar har god nivå på engelskan utan att kunna grammatiska termer och regler?
Vilka grammatiska termer behöver då finnas med på sfi B-kursen där ganska många elever har en skral studiebakgrund hemifrån?
Det korta svaret är: Jag vet inte.
Ett problem är att grammatiktermerna, och formen för hur man presenterar ett grammatikmoment, ofta varierar när man jämför olika grammatikböcker och läromedel.
Ett annat problem är att hos många sfi-anordnare får eleverna inga kursböcker alls. Och absolut ingen grammatikbok. Efter en tid med eller utan kursbok har de flesta sfi-eleverna dessutom osorterade pappershögar hemma, ofta fyll-i-rätt-form-övningar. (Dessa är dessutom oftast kopierade från olika övningsböcker vilket i de flesta fall inte är tillåtet1).)
Ett tredje problem är att det finns en uppsjö kortfilmer på Youtube som på mer eller mindre lyckade och korrekta sätt presenterar svensk grammatik. Det händer att sfi-elever i all välmening urskillningslöst rekommenderar varandra Youtube-filmer som kanske snarare försvårar än underlättar inlärningen. Det kan vara svårt även för en van sfi-lärare att vaska fram guldkornen.
Hur ska då sfi-B-eleven hitta den snabbaste vägen genom djungeln?
Studiehandledning på modersmålet där läraren tonar ned grammatikens betydelse på sfi B-kursen och i stället betonar vikten av att använda talad och skriven svenska i så många olika sammanhang som möjligt etc. skulle kunna vara en hjälp. Men hur många sfi-elever får studiehandledning?
Här följer några nedslag i grammatikdelen i tre relativt nyutgivna kursböcker för sfi- B. Efter att ha jämfört dem tänker jag att det skulle vara bra att ha en gemensam norm, en gemensam minigrammatik, som alla sfi-lärare på B-kursen är överens om.
Kursböckerna som jag jämför är :
- 1. Svenska för invandrare – Kurs B, NA förlag, 2019, (s. 212-22 )
- 2. Svenska så klart! – B-boken, Liber förlag, 2018, (s. 187-202)
- 3. Gilla svenska – sfi kurs B, Natur&Kultur, 2019, (s. 222-239)
Fundamentet i huvudsats: Alla tre kursböckerna använder begreppet fundament och ger exempel på vad som kan finnas i fundamentet. Bara i Gilla svenska kan vi läsa om rak och omvänd ordföljd, två begrepp som enbart förvillar eleven, och som jag hade hoppats var utrotade ur sfi-kursböckerna.
Verbets grundform beskrivs på olika sätt i de tre kursböckerna:
- 1. imperativ
- 2. ”infinitiv är verbets grundform”
- 3. ”verb i grundform slutar oftast på -a eller annan vokal”
Regelbundna verb grupp 1-3
- 1.Presenteras tydligt i tabellform, utgår explicit från imperativ
- 2. De regelbundna verbgrupperna presenteras inte alls.
- 3. Verbgrupp 1-3 nämns inte, däremot finns en presentation av presens- och preteritumformerna med utgångspunkt i imperativ utan att termen imperativ nämns.
Svensk grammatik på svenska, som förutom på svenska finns på de vanligaste språken i våra sfi-klassrum, är skriven av experter med tanke på andraspråksperspektivet. Skulle innehållet i den kunna vara sfi-lärarnas gemensamma utgångspunkt när grammatik ska förklaras? Alltså som referenslitteratur för lärarna som ju måste ha djupa kunskaper att utgå från när de ska skala av och förenkla för eleverna. Eller har du något annat förslag?
1) Engångsmaterial
”Det är inte tillåtet att kopiera ur förlagsutgivna tryckta arbetshäften och annat tryckt engångsmaterial som innehåller övningar, tester och liknande. Däremot får enstaka fråga eller övning kopieras för prov och skrivning. Står det uttryckligen på materialet att det är fritt att kopiera får det självklart kopieras.”
Svenska med Ylva 