Att skriva en lättläst historia tillsammans med sfi-eleverna

Många gånger har jag funderat över hur jag kan göra undervisningen mer meningsfull. Hur skapar man ett sammanhang i en organisation där elever droppar in i kursen och ut ur kursen lite då och då? En av mina favoriter är att skriva en lättläst historia tillsammans med eleverna. Här beskriver jag hur jag förra veckan inledde ett sådant skrivprojekt.

Vilka?           Sfi-elever, studieväg 2, andra halvan av B-kursen

Vad?             Lärare och elever skapar tillsammans en lättläst historia med koppling till Uppsala och elevernas verklighet, men med orealistiska inslag.

Varför?       

            För att

  • väcka läs- och skrivlust, upplevelseläsning
  • jobba vuxenanpassat utifrån elevernas verklighet
  • jobba med texttyperna berättande och beskrivande text
  • stärka elevernas självförtroende när det gäller att läsa och skriva
  • träna de fyra förmågorna, läsa, skriva, lyssna och tala i ett sammanhang
  • aktivera ett basordförråd och automatisera det, från receptivt till produktivt
  • befästa termer som återkommer när vi arbetar metaspråkligt i klassrummet, t.ex. verbens och substantivens olika former och hur/när de används med exempel från texten vi skriver. (Alla elever vet t.ex. inte vad ett verb är ens på sitt modersmål.)
  • vi får en naturlig anledning att sammanfatta och repetera när det finns elever som inte har varit med på alla lektioner.

Kort sagt: Ett språkutvecklande arbetssätt

Hur?

  1. Jag skriver en inledande kort text:

”Zeinab flyttade till Uppsala i december 2018. Då hade hon precis fått uppehållstillstånd. Hon hade väntat i mer än två år. På Luciadagen gick hon till Navet och sa att hon ville börja på en sfi-kurs. Då fick hon göra ett litet test. Sedan sökte hon till sfi B på Linné. Hon fick en plats på kursen, men hon måste vänta till januari 2019, för det var jullov på alla skolor.    Idag är det första dagen på sfi för Zeinab. Hon känner sig nervös och ensam när hon går till klassrummet.”

2. Jag lägger till tomma rader efter texten och kopierar den.

3. Jag högläser den korta texten. Det långa ordet uppehållstillstånd är inget problem. Däremot är det inte många som förstår vad jullov betyder trots att de just kom tillbaka efter jullovet. Vi pratar om de olika loven som barnen har i skolan.

4. När alla har förstått inledningen får de i uppgift att individuellt eller tillsammans med en eller två kompisar skriva en fortsättning. Jag går runt och stöttar dem. Det är naturligtvis en utmaning att fantisera fritt.

5. I slutet av lektionspasset får alla lämna in det de har skrivit.

6. Hemma skriver jag fortsättningen på kapitel 1 utifrån elevernas texter. Jag vill att så många som möjligt ska känna igen något som de har skrivit när jag följande lektion ska dela ut kapitel ett och högläsa för eleverna. Så här blev kapitel 1:

Kapitel 1

Zeinab flyttade till Uppsala i december 2018. Då hade hon precis fått uppehållstillstånd. Hon hade väntat i mer än två år. På Luciadagen gick hon till Navet och sa att hon ville börja på en sfi-kurs. Då fick hon göra ett litet test. Sedan sökte hon sfi B på Linné. Hon fick en plats på kursen, men hon måste vänta till januari 2019, för det var jullov på alla skolor.

   Zeinab är inte gift och hon har inga barn. Hon kom till Sverige ensam. Hon längtar efter kärlek.

   Idag är det första dagen på sfi för Zeinab. I morse vaknade hon klockan sju. Hon duschade och åt frukost.

   Hon känner sig nervös och ensam när hon kommer till skolan. Först hittar hon inte klassrummet. Men efter en kvart knackar hon på dörren och läraren öppnar.

   När Zeinab kommer in i klassrummet är hon lite rädd och orolig. Allt känns konstigt. Hon har ju inga vänner i skolan. Men hon vet att hon måste lära sig svenska. Hon behöver lära sig mycket mer svenska eftersom hon bor i Sverige nu. Hon tycker att svenska är mycket svårt, men hon hoppas att hon pratar bra svenska snart.

   – Välkommen! säger läraren. Vad heter du?

   – Jag heter Zeinab.

   – Varifrån kommer du?

   – Från Syrien.

   – Varsågod och sitt! säger läraren.

   Zeinab sätter sig vid bordet längst fram i klassrummet, nära fönstret. Bredvid henne sitter en man. Han ler mot henne. Zeinab tittar ut genom fönstret. Vädret är bra. Det har snöat hela dagen. Och Zeinab är glad över att hon fick en plats på kursen.

   – Nu är det paus, säger läraren. De har haft lektion i två timmar och alla är trötta.

   På rasten pratar Zeinab med flera kurskompisar.

    När Zeinabs första dag på sfi-kursen i Uppsala är slut handlar hon mat och sedan tar hon bussen hem. Hon känner sig glad när hon ringer till sin mamma.

7. Eftersom jag har märkt att alla inte vet vad ett verb respektive substantiv är gör jag listor med de flesta verb och substantiv som finns i texten och de olika formerna. Jag gör också luckövningar med verb och substantiv utifrån innehållet i kapitel 1.

8. Nästa lektion delar jag ut ordlistorna med verb och substantiv. De får översätta till förstaspråket. De flesta orden kan de redan. Sedan pratar vi om hur de olika formerna används. Sedan högläser jag kapitel 1. Eleverna är mer koncentrerade och intresserade än vanligt när de känner igen det som de själva har skrivit. Vi pratar om innehållet m.m. Jag har förberett en Kahoot med innehållsfrågor till kapitel 1. Den gör vi. Och sist men inte minst är det dags att skriva kapitel 2.

9. Hemma skriver jag ihop kapitel 2 utifrån elevernas texter och gör en ordkunskapsövning utifrån innehållet i kapitel 2. Så här blev kapitel 2:

Zeinabs lägenhet ligger på andra våningen i ett trevåningshus. Den är liten, ett rum och kök. I rummet finns en soffa, en teve, ett soffbord, en fåtölj, ett skåp och många krukväxter. I köket finns det ett litet matbord och två stolar.

   När Zeinab kommer hem efter första dagen på sfi lagar hon biryani. Hon äter och studerar svenska på samma gång, men hon är jättetrött. Redan klockan halv tio går hon och lägger sig.

   På natten drömmer Zeinab att hon är en duva som flyger högre och högre upp i himlen. Hon vaknar från drömmen och tänker på sin mamma. Mamma sa att hon måste studera mycket. Mamma sa att hon måste lära sig bra svenska snabbt.

   Nästa dag sitter Zeinab som vanligt i klassrummet klockan halv ett på eftermiddagen. Hon sitter bredvid samma man som första dagen. Nu vet Zeinab att han heter Adam. Hon lånar en penna av honom.

   – Snälla Adam, kan du förklara vad läraren säger? Jag förstår inte, säger Zeinab.

   Adam är snäll och han hjälper henne att förstå vad läraren skriver på tavlan.

   – Adam, vill du dricka kaffe med mig? frågar Zeinab när det blir paus.

   Adam och Zeinab pratar mycket på rasten.

   – Kan jag få ditt telefonnummer? frågar Adam när rasten är slut.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s