Sammanhang

När jag själv var elev i grundskolan och på gymnasiet  saknade jag, utan att veta det, sammanhang i undervisningen. Hur kan jag veta det nu? Nej, jag har inga vetenskapliga bevis, men min intuition säger mig att jag skulle minnas mycket mer av de kunskaper som lärarna försökte förmedla, om dessa hade ingått i ett sammanhang.

”Hjärnan vill ha sammanhang. Du som pedagog gör informationen meningsfull genom sammanhanget, eller problemet, så börja där.” skriver Anna Tebelius Bodin (2017) under rubriken ”Motivation genom syfte”.

För något decennium sedan upptäckte jag Aaron Antonovsky, professor i medicinsk sociologi, och hans KASAM (Känsla Av SAMmanhang). Antonovsky intresserade sig för vad det är som gör att vi håller oss psykiskt friska och pekade 1993 ut tre viktiga komponenter: hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet.

I forskarsamhället finns idag olika åsikter om KASAM,men det får den intresserade söka sig fram till på annat sätt. Här vill jag bara peka på att de tre komponenterna kan kännas relevanta i vilken lärandesituation som helst. Här några exempel från andraspråksinlärning:

  • Hanterbarhet: Hur många nya ord är det realistiskt att inläraren kan hantera? 50 ord i veckan ingår enligt Språktidningen i Svenska akademiens projekt för nyanlända. Enligt projektets reviderade hemsida verkar ordmängden ha skruvats ner till något mer ospecifikt: ”Generellt sett har vi också dragit ner lite på ordmängden per vecka.”
  • Begriplighet: Hur många ord måste man kunna för att en text ska vara begriplig för läsaren? Enligt Skolverkets nyutkomna Greppa språket – Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet så får högst ett ord av 50 vara nytt. Alltså behöver 98 % av orden i en text vara kända.
  • Meningsfullhet: Att inläraren lär sig snabbare i ett sammanhang där den nya kunskapen känns meningsfull är kanske en självklarhet? Meningsfullhet kan läraren åstadkomma genom att utgå ifrån elevernas erfarenheter, intressen och förkunskaper . Exempelvis Thomas & Collier skriver om meningsfullhet i undervisningen i en forskningsrapport.

Antonovsky A. “The structure and properties of the sense of coherence scale”. Soc Sci Med 1993;36:s. 725–33.
Tebelius Bodin A. Vad varje pedagog bör veta – om hjärnan, inlärning och motivation. 2017: Hjärna Utbildning, Stockholm.
Skolverket. Greppa språket – Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. 2017: Elanders.
Svenska Akademiens projekt för nyanlända: http://intensivsvenska.se/arkiv/media/
Thomas, W.P. & Collier V.P. School Effectiveness for Language Minority Students. 1997: Washington.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s